I Finland avmaskar vi inte längre alla husdjur ”för säkerhets skull” flera gånger om året. Modern parasitkontroll utgår från risken: valpar, kattungar och djur som jagar, strövar fritt eller reser avmaskas enligt schema, medan en frisk vuxen hund eller katt med låg risk kontrolleras med avföringsprov och behandlas bara vid behov. Tanken är enkel – behandla vid rätt tidpunkt och av rätt orsak, inte efter kalendern. Här nedan går vi igenom de aktuella rekommendationerna, som bygger på de europeiska ESCCAP-riktlinjerna och finländsk praxis, för katter och hundar i alla åldrar, tecknen på maskinfektion, vilket maskmedel du ska välja och den lagstadgade bandmaskbehandlingen för hundar som reser.
Hur ofta ska en katt avmaskas?
För en vuxen innekatt räcker det oftast med avmaskning 1–2 gånger om året – och helst först när ett avföringsprov visar att det behövs. En katt som går ute avmaskas ungefär 4 gånger om året, och en katt som aktivt jagar möss och andra gnagare varje månad, eftersom gnagare sprider bandmask. Ju mer din katt jagar, desto oftare behöver den behandlas; en katt som enbart lever inomhus och har ett rent avföringsprov behöver kanske ingen avmaskning alls.
När avmaskas en kattunge första gången?
Kattungar avmaskas första gången vid 3 veckors ålder, och behandlingen upprepas varannan vecka tills det gått 2 veckor efter avvänjningen. Därefter avmaskas kattungar med fortsatt risk, till exempel sådana som får gå ute, varje månad fram till 6 månaders ålder – annars styr avföringsprovet. Kattmamman behandlas samtidigt som kullen. Att kattungar behandlas så tidigt och så ofta beror på att spolmasklarver överförs till dem via mjölken, och en kraftig maskbörda hämmar kattungens tillväxt – typiska tecken är en uppsvälld mage, glanslös päls, diarré och dålig viktökning. En kattunge du just har tagit hem avmaskas enligt samma schema om bakgrunden är okänd, helst 1–2 veckor före den första vaccinationen.
Behöver en innekatt avmaskas?
Mer sällan än en utekatt, men inte aldrig. En innekatt kan få i sig spolmaskägg som följer med in på skor eller i pälsen, från jorden i krukväxter eller från rått kött, och en katt som då och då fångar en mus inomhus kan få bandmask. Det förnuftiga för en innekatt är ett avföringsprov en gång om året och avmaskning bara om parasiter hittas – eller en rutinmässig behandling 1–2 gånger om året om du hellre låter bli att testa. Kattungar avmaskas enligt kattungeschemat oavsett livsstil.
Hur vet jag om min katt eller hund har mask?
Ofta märker du ingenting – många infekterade vuxna djur visar inga symtom alls, och det är just därför avföringsprovet är så viktigt. Tecken att hålla ögonen på är en uppsvälld mage (särskilt hos kattungar och valpar), viktminskning trots god aptit, diarré eller kräkningar, glanslös päls, att djuret hasar med baken längs golvet, och riskornsliknande bandmasksegment kring analöppningen eller i bädden. Spolmask syns ibland i kräkningar eller avföring som ljusa, spagettiliknande trådar. Ser du något av detta, ta med ett avföringsprov till kliniken – vi undersöker det samma dag.
Hur ofta ska en hund avmaskas?
Hur ofta beror på hundens livsstil. En hund som mest är inomhus och har lite kontakt med andra hundar avmaskas 1–2 gånger om året – eller kontrolleras med avföringsprov lika ofta och behandlas bara vid behov. En vanlig familjehund som träffar andra hundar i parker och på promenader bör behandlas, eller få ett avföringsprov undersökt, ungefär 4 gånger om året. Jakthundar, hundar som strövar fritt, hundar som äter bytesdjur, kadaver eller avföring, och hundar som reser behandlas 4–12 gånger om året, och under jaktsäsongen är en bandmaskbehandling varje månad motiverad. Hundar som utfodras med rått kött som inte har frysts eller upphettats ordentligt bör också få bandmaskbehandling varje månad.
När avmaskas en valp första gången?
Valpar avmaskas första gången vid 2 veckors ålder, eftersom spolmasklarver överförs till dem redan i livmodern och via mjölken. Behandlingen upprepas varannan vecka tills det gått 2 veckor efter avvänjningen, och därefter – för valpar med fortsatt risk, till exempel valpkurser och hundparker – varje månad fram till 6 månaders ålder; tiken behandlas tillsammans med kullen. Be uppfödaren om valpens avmaskningsuppgifter när du hämtar den, och fortsätt enligt det schema din veterinär rekommenderar – vanligen varje månad fram till sex månaders ålder för en valp som regelbundet träffar andra hundar.
När räcker det med avföringsprov i stället för avmaskning?
För ett friskt vuxet djur i lågriskgruppen – en innekatt, eller en hund som mest är inomhus och har lite kontakt med andra hundar – räcker ett avföringsprov en eller två gånger om året: är provet rent behövs inget maskmedel. Hundar och katter med större smittrisk (parkpromenader och hundkontakter, utevistelse) testas lika ofta som de annars skulle behandlas, ungefär 4 gånger om året. Samla en liten mängd färsk avföring (från tre dagar i följd, blandad i samma burk) och ta med den till kliniken; vi undersöker den i mikroskop efter maskägg och Giardia. Att behandla bara när parasiter hittas undviker onödig medicinering och bromsar utvecklingen av resistens mot maskmedel – ännu inte ett bevisat problem i Europa, men redan konstaterat hos hakmask i USA och Australien.
Vilka inälvsmaskar är vanliga i Finland?
Spolmask (Toxocara) är det vanligaste fyndet hos katter och hos valpar och kattungar, och den är zoonotisk – den kan smitta människor, särskilt små barn, vilket är ett gott skäl att avmaska unga djur ordentligt. Bandmask förekommer främst hos djur som äter gnagare eller rått kött. Giardia är en encellig parasit som orsakar diarré och sprids via förorenat vatten och förorenad miljö. Hakmask (Uncinaria) hittas hos finländska hundar ungefär lika ofta som spolmask, medan piskmask är sällsynt. Rävens farliga dvärgbandmask, Echinococcus multilocularis, förekommer inte i Finland – införselreglerna för hundar som reser finns just för att det ska förbli så – men en besläktad art, älgens dvärgbandmask (E. canadensis), finns hos varg, älg och ren i östra och norra Finland och kan smitta hundar som äter råa inälvor av älg eller ren, vilket är ytterligare ett skäl till att jakthundar får regelbunden bandmaskbehandling.
Vilket maskmedel ska jag välja – tablett, pasta eller spot-on?
Rätt preparat beror på vilka parasiter du vill komma åt: mot bandmask behövs prazikvantel, medan spolmask svarar på milbemycin, pyrantel, fenbendazol eller emodepsid. Kombinationstabletter täcker båda; spot-on-preparat som droppas i nacken är praktiska för katter som inte tar tabletter; pasta passar valpar och kattungar. I Finland säljs fenbendazol-, flubendazol- och pyrantelpreparat, liksom prazikvantel ensamt eller i kombination med pyrantel (till exempel Drontal-tabletter eller Dronspot spot-on), receptfritt på apotek, medan milbemycin (Milbemax), emodepsid (Profender) och de kombinerade spot-on-preparaten mot loppor, fästingar och mask kräver recept från veterinären. Dosen bestäms av kroppsvikten och preparatet väljs efter parasit – så fråga oss vilket preparat som passar ditt djur, i synnerhet när det gäller kattungar, valpar, dräktiga djur och djur som står på annan medicinering.
Ska jag avmaska före vaccinationen?
Det är god praxis, särskilt för valpar och kattungar: en kraftig maskbörda kan försvaga svaret på vaccinet, en valp med mask är ingen frisk valp att vaccinera, och i valpschemat infaller en avmaskning av sig självt 1–2 veckor före varje vaccinationsbesök. För friska vuxna djur behöver man inte avmaska bara för att en vaccination står på tur – ta med ett avföringsprov i stället, så kontrollerar vi det vid samma besök.
Vilken bandmaskbehandling krävs enligt lag för hundar som reser?
När en hund återvänder till Finland från utlandet måste den enligt lag behandlas mot rävens dvärgbandmask (Echinococcus) med prazikvantel eller ett lika effektivt preparat. Behandlingen ska ges av en veterinär utomlands 1–5 dygn (24–120 timmar) före ankomsten till Finland och antecknas i sällskapsdjurspasset – det gäller också Sverige, inklusive färjan Vasa–Umeå. Hundar som reser ofta inom EU, Norge och Schweiz kan använda 28-dagarsregeln: två inledande behandlingar som ges av en veterinär i Finland med 1–28 dagars mellanrum, därefter en behandling med högst 28 dagars mellanrum i vilket som helst av dessa länder, och den sista dosen ges i Finland efter resan – varje dos måste ges av en veterinär och antecknas i passet. Ingen behandling krävs för hundar som kommer direkt från Norge, Irland eller Malta, och hundar som reser direkt från Finland till Norge eller Storbritannien är befriade där. Alla resekrav hittar du på vår sida om EU:s sällskapsdjurspass.
Vi bedömer gärna ditt djurs verkliga behov av avmaskning – utan onödig medicinering. Boka en kontroll med avföringsprov eller en avmaskning hos Djurklinik Saari, så ser vi tillsammans till att ditt djur behandlas vid rätt tidpunkt.
Källor
- ESCCAP: Guideline 01 — Worm Control in Dogs and Cats (European Scientific Counsel Companion Animal Parasites). esccap.org
- Ruokavirasto: Koirien, kissojen ja frettien tuonti EU-maista Suomeen. ruokavirasto.fi
- Ruokavirasto: Usein kysyttyä ekinokokkilääkityksestä. ruokavirasto.fi
- CAPC (Companion Animal Parasite Council): Ascarid (roundworm) guidelines. capcvet.org