Födoämnesallergi hos hundar och katter – symtom, diagnos och eliminationsdiet

Födoämnesallergi är en av orsakerna till klåda hos hundar och katter. I studier har den konstaterats hos ungefär 15–20 % av husdjuren med klåda – mer sällan än miljöallergi (atopi). Många djurägare misstänker spannmål, men hos hundar är de vanligaste bovarna animaliska proteiner som nötkött, mejeriprodukter och kyckling. Födoämnesallergi kan bara fastställas med en eliminationsdiet och en provokation, där djuret får sitt gamla foder igen. Vi kan hjälpa dig med båda delarna.

Symtom

De vanligaste symtomen på födoämnesallergi är klåda, tasslickning samt återkommande öroninflammationer och hudinfektioner. En del djur har också kräkningar, diarré eller fler tarmtömningar än normalt. Katter kliar sig ofta på huvudet, i ansiktet och på halsen, och många tvättar sig så mycket att det uppstår kala fläckar i pälsen. Födoämnesallergi är vanligtvis inte säsongsbunden, men även miljöallergi ger ofta symtom året runt, så klåda året runt bevisar inte i sig att det är fodret som ligger bakom. Hos hundar är födoämnesallergi mer sannolik om klådan åtföljs av mag- och tarmsymtom. Den kan börja i vilken ålder som helst; hos nästan 40 % av hundarna med födoämnesallergi hade symtomen börjat före ett års ålder.

De vanligaste allergenerna

Hos hundar vars födoämnesallergi hade bekräftats med provokation var de vanligaste utlösarna nötkött (34 % av hundarna), mejeriprodukter (17 %), kyckling (15 %) och vete (13 %). Mindre vanliga utlösare var soja (6 %), lamm (5 %) och majs (4 %). En del hundar reagerade på flera olika födoämnen. Katter har studerats mindre, men hos dem var nötkött, fisk och mejeriprodukter de vanligaste utlösarna. Vete är det enda sädesslaget bland de vanliga utlösarna. Siffrorna kan spegla vad husdjur oftast har fått äta. ”Spannmålsfritt” foder är ingen lösning, eftersom det ofta ändå innehåller de vanligaste allergenerna, som nötkött eller kyckling.

Eliminationsdiet – den enda tillförlitliga diagnosmetoden

Blodprov för att påvisa födoämnesallergi är inte tillförlitliga: samma prov gav olika resultat vid upprepade analyser, och träffsäkerheten varierade kraftigt hos hundar och var låg hos katter. Inte heller hår- och salivtest är tillförlitliga. Den tillförlitliga metoden är en eliminationsdiet: i minst 8 veckor äter ditt djur ingenting annat än ett veterinärmedicinskt eliminationsfoder, samtidigt som parasiter och hudinfektioner utesluts eller behandlas. Eliminationsfodret innehåller antingen hydrolyserat protein, där proteinerna har brutits ned till så små delar att immunförsvaret vanligtvis inte längre känner igen dem, eller en proteinkälla som ditt djur aldrig har ätit förut. I studier hade mer än 90 % av hundarna och katterna med födoämnesallergi blivit bättre inom 8 veckor.

Regler för eliminationsdieten

Eliminationsdieten måste följas helt strikt: ditt djur får bara äta eliminationsfodret och dricka vatten. Inga godisbitar, ingen människomat, inga råhudsben eller tuggben, ingen smaksatt tandkräm, inga tabletter gömda i mat och inga smaksatta läkemedel, till exempel tuggtabletter för avmaskning eller mot loppor och fästingar. När det är möjligt byts läkemedlen ut mot osmaksatta alternativ, exempelvis spot-on-preparat mot parasiter. Se till att hela familjen följer reglerna och att ditt djur inte kan plocka i sig något på egen hand, jaga eller komma åt andra husdjurs mat. Butiksköpta foder av typen ”begränsat antal ingredienser” eller ”ny proteinkälla” passar inte: i studier innehöll 33–83 % av fodren i dessa kategorier ingredienser som inte fanns med i innehållsförteckningen, och det gällde även vissa veterinärmedicinska foder. Foder med hydrolyserat protein har klarat sig bättre. Därför använder vi veterinärmedicinska eliminationsfoder och följer noga hur ditt djur svarar på dieten. Om klådan inte lägger sig kan det behövas ett andra dietförsök med ett annat foder.

Provokationsfas och långsiktig behandling

Om symtomen blir bättre under eliminationsdieten bekräftas diagnosen genom att djuret får sitt gamla foder igen. I studier blossade symtomen upp inom fem dagar hos ungefär hälften av hundarna med födoämnesallergi och inom två veckor hos cirka 90 %; katterna reagerade snabbare – hälften inom fyra dagar och cirka 90 % inom en vecka. Fortsätt provokationen i hela två veckor innan du drar slutsatsen att fodret inte är orsaken. Om symtomen kommer tillbaka återgår ditt djur till eliminationsdieten tills de har lagt sig. Därefter kan man testa enskilda proteiner ett i taget för att se vilka som är säkra och vilka som måste undvikas. Födoämnesallergi kan inte botas, men om man undviker de födoämnen som utlöser allergin håller sig symtomen vanligtvis borta utan medicinering. En del djur har dessutom miljöallergi och kan ändå behöva annan behandling.

Utredning av födoämnesallergi hos oss

På Djurklinik Saari hjälper vi dig att utreda födoämnesallergi och hålla den under kontroll. Vi planerar en individuell eliminationsdiet för ditt djur, behandlar samtidigt sekundära hud- och öroninfektioner och följer hur det går under hela utredningen. Vi säljer också eliminationsfoder på kliniken och kan ge råd om vilket foder som är rätt för ditt djur.

Källor

1. Olivry T. ym. (2015): Critically appraised topic on adverse food reactions of companion animals (1): duration of elimination diets. BMC Veterinary Research 11:225. pmc.ncbi.nlm.nih.gov
2. Mueller R.S. ym. (2016): Critically appraised topic on adverse food reactions of companion animals (2): common food allergen sources in dogs and cats. BMC Veterinary Research 12:9. pmc.ncbi.nlm.nih.gov
3. Olivry T., Mueller R.S. (2017): Critically appraised topic on adverse food reactions of companion animals (3): prevalence of cutaneous adverse food reactions in dogs and cats. BMC Veterinary Research 13:51. pmc.ncbi.nlm.nih.gov
4. Mueller R.S., Olivry T. (2017): Critically appraised topic on adverse food reactions of companion animals (4): can we diagnose adverse food reactions in dogs and cats with in vivo or in vitro tests? BMC Veterinary Research 13:275. pmc.ncbi.nlm.nih.gov
5. Olivry T., Mueller R.S. (2018): Critically appraised topic on adverse food reactions of companion animals (5): discrepancies between ingredients and labeling in commercial pet foods. BMC Veterinary Research 14:24. pmc.ncbi.nlm.nih.gov
6. Mueller R.S., Olivry T. (2018): Critically appraised topic on adverse food reactions of companion animals (6): prevalence of noncutaneous manifestations of adverse food reactions in dogs and cats. BMC Veterinary Research 14:341. pmc.ncbi.nlm.nih.gov
7. Olivry T., Mueller R.S. (2019): Critically appraised topic on adverse food reactions of companion animals (7): signalment and cutaneous manifestations of dogs and cats with adverse food reactions. BMC Veterinary Research 15:140. pmc.ncbi.nlm.nih.gov
8. Olivry T., Mueller R.S. (2020): Critically appraised topic on adverse food reactions of companion animals (9): time to flare of cutaneous signs after a dietary challenge in dogs and cats with food allergies. BMC Veterinary Research 16:158. pmc.ncbi.nlm.nih.gov
9. Pagani E. ym. (2018): Cross-contamination in canine and feline dietetic limited-antigen wet diets. BMC Veterinary Research 14:283. pmc.ncbi.nlm.nih.gov
10. Hensel P. ym. (2015): Canine atopic dermatitis: detailed guidelines for diagnosis and allergen identification. BMC Veterinary Research 11:196. pmc.ncbi.nlm.nih.gov