Igelkotten i Europa och Finland – en trädgårdsvän på tillbakagång som behöver vår hjälp

Den europeiska igelkotten (Erinaceus europaeus) är ett av våra mest älskade vilda djur – och i stora delar av Europa blir igelkottarna allt färre. I oktober 2024 flyttade IUCN igelkotten från kategorin livskraftig (LC) till nära hotad (NT) på sin globala rödlista. Bestånden tros ha krympt i mer än hälften av de länder där arten förekommer. I många delar av utbredningsområdet verkar minskningen närma sig – eller till och med överstiga – 30 % på tio år, vilket är gränsen för en hotkategori. I Finland lever igelkotten vid den norra gränsen för sitt utbredningsområde, där de långa vintrarna gör det särskilt svårt att överleva. I den här artikeln går vi igenom igelkottens situation, de hot den står inför och hur var och en kan hjälpa till.

Minskande bestånd runt om i Europa

Enligt IUCN uppskattas de nationella minskningarna till 16–33 % under de senaste tio åren, och lokala studier rapporterar förluster på upp till 50 % i Bayern (Tyskland) och Flandern (Belgien). I Storbritannien minskade bestånden på landsbygden med mellan en tredjedel och tre fjärdedelar under två decennier enligt rapporten State of Britain’s Hedgehogs 2022, och i den brittiska rödlistan över däggdjur från 2020 klassas igelkotten som sårbar. I Nederländerna minskade antalet med 25–50 % mellan 1994 och 2018. I Sveriges rödlista 2025 flyttades igelkotten från nära hotad till sårbar efter en uppskattad minskning på 48 % under 12 år, och i Norge har den varit rödlistad som nära hotad sedan 2021. En översiktsartikel som publicerades i tidskriften Biological Conservation 2025 konstaterade att Europas igelkottsarter minskar, är för dåligt övervakade för att kunna bedömas tillförlitligt – eller både och. I mars 2025 meddelade Oxfords universitet att en av översiktsartikelns författare samarbetade med Europaparlamentet kring en EU-omfattande strategi för att bevara igelkottar.

Igelkotten i Finland

I Finland når igelkotten nordgränsen för sitt utbredningsområde: den sammanhängande utbredningen sträcker sig ungefär till linjen Torneå–Kuhmo, och längre norrut görs bara enstaka observationer. Igelkotten är en fridlyst art enligt naturvårdslagen (9/2023, 69 §). I rödlistningen av Finlands arter 2019 klassades den som livskraftig (LC). Det saknas dock exakta uppgifter om antalet igelkottar i Finland, och enligt en finländsk igelkottsforskare tyder rapporterade trafikdödade djur och observationer på att arten minskar också hos oss. Under den korta sommaren i norr har igelkotten ont om tid att para sig, föda upp ungar och samla fettreserver inför en lång vinterdvala. I östra Finland låg radiopejlade igelkottar i dvala i cirka 223 dagar – över sju månader, den längsta vinterdvala som har rapporterats för arten. I Finland lever igelkottarna främst nära människor – på gårdar, i parker och trädgårdar.

Varför minskar igelkottarna?

De flesta av de största hoten orsakas av människan. Trafiken dödar hundratusentals igelkottar i Europa varje år: enligt studier från slutet av 1990-talet dog uppskattningsvis 113 000–340 000 igelkottar per år på vägarna i Nederländerna och 230 000–350 000 i Belgien. Täta staket och murar splittrar livsmiljöerna och hindrar igelkottarna från att ta sig mellan trädgårdarna. Intensifierat jordbruk, bekämpningsmedel och insekternas tillbakagång minskar tillgången på föda. I en dansk studie som publicerades 2024 hittades rester av gnagargift i 84 % av 115 döda igelkottar, insektsmedel i 43 % och ogräsmedel i 50 % – men man vet ännu inte om de här halterna skadar igelkottarna. Milda och ostadiga vintrar kan också vara ett problem: vid blidväder förbränner igelkottar i vinterdvala fett snabbare och kan vakna oftare, och varje uppvaknande förbrukar reserver som de behöver för att klara sig till våren.

Robotgräsklippare – ett växande hot

Robotgräsklippare är ett växande hot mot igelkottar – och ett hot som går att förebygga. I en studie från 2024 testade forskare från Oxfords universitet, danska universitet och det tyska Leibniz-institutet för zoo- och viltforskning 19 modeller av robotgräsklippare på döda igelkottar. Vissa modeller orsakade skador och andra inte; i alla fall utom ett måste klipparen fysiskt vidröra igelkotten innan den upptäckte djuret. I Tyskland rapporterade 71 vårdcenter för igelkottar under 16 månader 2022–2023 om 370 igelkottar med skärskador från trädgårdsredskap; minst 47 % dog eller fick avlivas. Enligt studien kan många av skadorna ha orsakats av robotgräsklippare – och många skadade igelkottar hittas aldrig. Igelkottar är aktiva nattetid, och att rulla ihop sig till en boll skyddar dem inte mot knivarna. Det viktigaste budskapet: kör robotgräsklipparen bara i dagsljus – aldrig i skymningen eller på natten.

Hur kan du hjälpa igelkottarna?

Gör en igelkottspassage – ett hål på 13 × 13 cm nertill i staketet gör att igelkottarna kan ta sig mellan trädgårdarna, och att binda ihop trädgårdar är något av det mest effektiva du kan göra. Kör aldrig robotgräsklipparen i skymningen eller på natten. Lämna vilda hörn i trädgården – lövhögar, vedhögar och rishögar ger föda, skydd och boplatser. Ställ fram friskt vatten i en grund skål. Som tilläggsfoder – särskilt på hösten – kan du ge köttbaserad kattmat (inte fisk) eller uppblött torrfoder för katt. Ge aldrig mjölk – igelkottar är laktosintoleranta och får diarré av den. Hoppa också över bröd: det har nästan inget näringsvärde för dem. Undvik bekämpningsmedel och snigelgift, som kan förgifta igelkottar och döda de ryggradslösa djur som de äter. Kontrollera alltid risbrasor, lövhögar och högt gräs innan du eldar, röjer undan eller klipper. Ge dammen en sluttande kant eller en ramp: igelkottar simmar bra men kan drunkna om de inte kan klättra upp.

Bygg ett vinterbo åt igelkotten

Ett av de bästa sätten att hjälpa igelkottar är att bygga ett vinterbo, ett igelkottshus. I Finland kan vinterdvalan pågå i mer än sju månader, och ett torrt, välisolerat bo kan avgöra om en igelkott överlever vintern. Det är enkelt att bygga ett. Anvisningarna nedan grundar sig på råd från Finlands naturskyddsförbund (SLL), WWF Finland och vår egen SiiliSaari-guide för bobygge:

Bygg en låda UTAN botten, minst 40 cm bred och 40 cm hög, av obehandlade brädor. Använd INTE plywood: den andas inte, så fukt kondenserar på insidan och boet möglar. Tack vare den öppna botten rinner urinen ner i marken och boet hålls torrt. Såga upp en ingång på cirka 10 × 15 cm nertill i en av väggarna och fäst en cirka 20 cm lång tunnel av tre brädor vid ingången; tunneln hindrar rävar och katter från att nå in i boet. Borra små ventilationshål i båda övre hörnen för att förhindra mögel. Gör locket vattentätt och avtagbart – takpapp fungerar bra. Lägg först ett lager grus i lådan för dränering och sedan ett lager jord, och fyll den därefter nästan ända upp till locket med torra löv och halm. Placera boet på en lugn, skuggig och torr plats, på avstånd från vägar och skyddad från den förhärskande vinden – inte där vårsolen först smälter snön på boet och inte i en fuktig sänka där smältvatten samlas. Lägg upp löv, ris eller jord över och runt lådan (men inte framför ingången) som extra isolering. Ha boet på plats i augusti–september, senast i slutet av september. Öppna eller stör inte boet från oktober fram till våren. Låt snön samlas ovanpå – den isolerar boet. Rengör boet i slutet av april eller i maj, när du är säker på att igelkotten har lämnat det men före fortplantningssäsongen. Använd handskar och andningsskydd mot damm (helst FFP3): gammalt bomaterial är dammigt, och skogssorkar, vars spillning kan innehålla sorkfeberviruset (puumalavirus), kan ha använt boet. Skölj lådan med hett vatten utan rengöringsmedel, låt den torka och fyll den med nya löv. Kring månadsskiftet juli–augusti förnyar du fyllningen inför nästa vinter – men bara om du är säker på att boet är tomt, eftersom en hona som störs när hon har ungar kan överge eller till och med döda dem. Om en familj bor i boet, låt det vara i fred och rengör det tidigt på hösten när de har gett sig av.

Detaljerade bygganvisningar hittar du här: vår egen SiiliSaari-guide (siilisaari.fi), Finlands naturskyddsförbund (sll.fi) och WWF Finland (wwf.fi).

Kan du bygga igelkottshus och skulle du kunna tänka dig att bygga åt andra? Hör av dig till oss – vi sätter dig i kontakt med dem som behöver hjälp. Tillsammans kan vi hjälpa igelkottarna i Vasaregionen att klara vintern.

En igelkott behöver hjälp om den går ostadigt, ligger stilla på en öppen plats, är i rörelse på vintern eller har synliga skador. Att den är ute i dagsljus är också ett varningstecken, eftersom friska igelkottar är nattaktiva – men på sommaren kan en digivande hona söka föda en kort stund på dagen. Flugägg (som ser ut som små riskorn) eller fluglarver på en igelkott är ett akutfall. Från slutet av september klarar en igelkott som väger klart under cirka 600 g sannolikt inte den långa vinterdvalan i Finland utan hjälp. På sensommaren är små igelkottar däremot ofta friska ungdjur: ungar som föds mitt i sommaren väger bara cirka 120–350 g när de avvänjs, vanligen i början av augusti. Låt friska igelkottar vara i fred, och fånga inte in en igelkott bara för att väga den. Enligt lagen får du ta hand om en igelkott bara om den är sjuk, skadad eller på annat sätt hjälplös, och bara för en kort tid – för att ge första hjälp eller föra den till vård. Om du är osäker, ring oss under våra öppettider innan du lyfter upp den. Om igelkotten verkligen behöver hjälp gör du så här. Ta först på dig tjocka handskar och lägg igelkotten i en kartong med höga kanter och en handduk i botten. Värm den sedan med en varmvattenflaska inlindad i en handduk, och lämna plats i lådan så att igelkotten kan flytta sig bort från flaskan; en flaska som får kallna gör mer skada än nytta. Om igelkotten blöder eller har flugägg eller fluglarver ska du inte värma den – den behöver komma till veterinär genast (se nedan). Värm den inte heller om det är varmt väder. När igelkotten har blivit varm kan du ge den vatten i en grund skål och lite köttbaserad kattmat – aldrig mjölk. Ring oss därefter på (06) 321 7300 och ta med igelkotten till Djurklinik Saari (Gerbyvägen 18, Vasa). Vi ger första hjälp, och SiiliSaari Care Center, det rehabiliteringscenter för igelkottar som vår klinik driver, tar över den fortsatta vården. Vi har öppet mån–fre 7.45–17.00. På kvällen eller under veckoslutet håller du igelkotten i lådan på en lugn plats och kommer in med den när vi öppnar – men om den blöder, har flugägg eller fluglarver eller har kollapsat ska du ringa jourhavande veterinär på 0600 399 299.

Igelkotten är nattaktiv och rör sig cirka 1–2 km per natt i jakt på föda. Ryggen och sidorna är täckta av omkring 5 000–7 000 taggar. Den lever främst på marklevande ryggradslösa djur – skalbaggar, fjärilslarver, daggmaskar, sniglar och snäckor – vilket gör den till en välkommen gäst i varje trädgård. I Finland varar vinterdvalan vanligen från ungefär oktober till april eller maj. Under dvalan sjunker hjärtfrekvensen från cirka 190 till omkring 20 slag per minut, kroppstemperaturen faller från cirka 35 °C till bara några grader, och igelkotten lever på sina fettreserver och förlorar en betydande del av sin kroppsvikt. Igelkottarna i Finland parar sig från maj och framåt, och ungarna föds mitt i sommaren; en kull består vanligen av tre till sju ungar. I naturen blir igelkottar oftast två till tre år gamla. Råden om minimivikt inför vinterdvalan varierar. British Hedgehog Preservation Society anger cirka 450 g som absolut minimum, SEY Djurskyddet Finland rekommenderar minst cirka 600 g och Finlands naturskyddsförbund (SLL) 800 g.

Källor

1. Gazzard A. & Rasmussen S.L. (2024): Erinaceus europaeus. The IUCN Red List of Threatened Species 2024: e.T29650A213411773 (Near Threatened). iucnredlist.org
2. IUCN (2024): More than one in three tree species worldwide faces extinction – IUCN Red List. Press release 28.10.2024 (Western European Hedgehog: Least Concern → Near Threatened). iucn.org
3. Nothhelfer H. (2024): Breaking: European hedgehog listed as Near Threatened on IUCN Red List. The Mammal Society, press release 28.10.2024. mammal.org.uk
4. Gazzard A. ym. (2025): Conservation concern for Europe’s hedgehog species (Erinaceidae): current statuses, issues and needs. Biological Conservation 304:111033. doi.org
5. University of Oxford, Department of Biology (2025): Humans are a key factor in hedgehog decline across Europe. News 5.3.2025. biology.ox.ac.uk
6. Wembridge D. ym. (2022): The State of Britain’s Hedgehogs 2022. British Hedgehog Preservation Society & People’s Trust for Endangered Species. hedgehogstreet.org
7. The Mammal Society: European hedgehog — species profile (GB Red List: Vulnerable). mammal.org.uk
8. van Norren E. ym. (2020): Basisrapport Rode Lijst Zoogdieren 2020 volgens Nederlandse en IUCN-criteria. Zoogdiervereniging, rapport 2019.026. zodion.nl
9. SLU Artdatabanken (2026): Igelkott (Erinaceus europaeus) — Rödlistan 2025: Sårbar (VU), A2a. Artfakta. artfakta.se
10. Artsdatabanken (2021): Erinaceus europaeus — Norsk rødliste for arter 2021: Nær truet (NT), A2ab. lister.artsdatabanken.no
11. Halkka A. & Pihlajaniemi M. (2025): Siilien piikikäs joukko asuttaa koko Eurooppaa. Suomen Luonto 11.6.2025. suomenluonto.fi
12. MTV Uutiset (2024): Siilistä uhkaa tulla uhanalainen. 30.10.2024. mtvuutiset.fi
13. Luonnonsuojelulaki 9/2023, 69–71 § (Finlex). finlex.fi
14. Laki eläinten hyvinvoinnista 693/2023, 29 § (Finlex). finlex.fi
15. Rautio A. ym. (2014): Nesting patterns of European hedgehogs (Erinaceus europaeus) under northern conditions. Acta Theriologica 59(1):173–181. doi.org
16. Moore L.J. ym. (2020): Impacts and potential mitigation of road mortality for hedgehogs in Europe. Animals 10(9):1523. pmc.ncbi.nlm.nih.gov
17. Rasmussen S.L. ym. (2024): Pesticides in the population of European hedgehogs (Erinaceus europaeus) in Denmark. Frontiers in Veterinary Science 11:1436965. pmc.ncbi.nlm.nih.gov
18. Rasmussen S.L. ym. (2024): Testing the impact of robotic lawn mowers on European hedgehogs (Erinaceus europaeus) and designing a safety test. Animals 14(1):122. pmc.ncbi.nlm.nih.gov
19. Berger A. (2024): Occurrence and characteristics of cut injuries in hedgehogs in Germany: a collection of individual cases. Animals 14(1):57. pmc.ncbi.nlm.nih.gov
20. British Hedgehog Preservation Society: A guide to helping hedgehogs (leaflet). britishhedgehogs.org.uk
21. British Hedgehog Preservation Society: First Aid (leaflet L14, Know your Hedgehog series). britishhedgehogs.org.uk
22. British Hedgehog Preservation Society: Hibernation. britishhedgehogs.org.uk
23. British Hedgehog Preservation Society: The basic facts. britishhedgehogs.org.uk
24. Hedgehog Street (BHPS & PTES): Hedgehogs — fact file. hedgehogstreet.org
25. Hedgehog Street (BHPS & PTES): Feeding hedgehogs. hedgehogstreet.org
26. SEY Suomen eläinsuojelu: Siili. sey.fi
27. SEY Suomen eläinsuojelu: Lajikohtaisia kysymyksiä – siili. sey.fi
28. Korkeasaaren Villieläinsairaala: Usein kysyttyä – siilit. korkeasaari.fi
29. Suomen luonnonsuojeluliitto (2017): Viisi tapaa auttaa siiliä. 29.9.2017. sll.fi
30. Suomen luonnonsuojeluliitto (2019): Nikkaroi siilille pesä. 21.5.2019. sll.fi
31. WWF Suomi: Tee siilille pesä. wwf.fi
32. SiiliSaari Care Center: Rakenna siilille pesä. siilisaari.fi
33. Kotiliesi (2019): Talvipesä siilille: näin autat siiliä selviytymään talvesta. 14.9.2019. kotiliesi.fi
34. Huusko S. ym. (2021): Mökkikaudelle myyräkuumeelta suojautuen – tehokas hengityssuojain ehkäisee tartuntoja. THL-blogi 28.4.2021. blogi.thl.fi

Boregister – har du ett ledigt bo hemma?

I höst väntar vi oss fler igelkottar på kliniken än vanligt. När en igelkott är redo att släppas ut i så god tid att den hinner hitta eller bygga ett eget vinterbo, släpper vi tillbaka den där den hittades, om platsen är trygg. En del är dock inte redo förrän sent på säsongen – för sent för att hinna ordna ett eget bo innan frosten kommer. De släpps i stället ut i ett färdigt bo, där de kan övervintra tryggt. Därför startar vi ett boregister: en lista över personer som har ett färdigt, ledigt bo på sin gård.

Om du redan har byggt ett bo enligt anvisningarna ovan – eller har en annan lämplig, lugn och skyddad plats på din gård – anmäl dig gärna med formuläret nedan. Boet behöver inte vara ledigt just nu; det räcker att det är klart någon gång i höst.

Website

Namn *

E-post *

Telefon

Adress *

Vi använder adressen bara för att hitta ett lämpligt, närliggande bo – den publiceras aldrig.

Fritt meddelande

Berätta t.ex. var boet finns på tomten, när det är klart, eller annat som kan vara till nytta.

Jag samtycker till att mina kontaktuppgifter sparas i boregistret, så att Djurklinik Saari / Siili-Saari kan kontakta mig när en lämplig igelkott hittas. Läs vår integritetspolicy. Skicka anmälan