Lateral sutur – korsbandsoperation med syntetiskt stödmaterial

Ruptur av det främre korsbandet (CCL, cranial cruciate ligament) är en av de vanligaste orsakerna till bakbenshälta hos hundar; hos katter är den mindre vanlig. Lateral sutur, även kallad extrakapsulär lateral suturstabilisering, är en väletablerad kirurgisk metod där knät stabiliseras med syntetiskt material som placeras utanför leden. Metoden lämpar sig bäst för mindre hundar och hundar med lägre aktivitetsnivå, och den används också hos katter. På vår klinik utförs operationen av veterinär Pamela Kvarngård.

Hur fungerar lateral sutur?

Under operationen öppnas knäleden och undersöks: resterna av det avslitna korsbandet avlägsnas, och meniskerna (knäts broskkuddar) kontrolleras och en eventuell trasig del tas bort. Därefter dras en kraftig monofil suturtråd av nylon utanför leden, runt den laterala fabellan (ett litet ben bakom knät) och genom ett borrhål i övre delen av skenbenet (tibia). Suturen låses fast med klämhylsor av metall. Den begränsar skenbenets glidning framåt, ungefär som ett friskt korsband gör. Suturen är ett tillfälligt stöd: under de följande veckorna och månaderna bildas ärrvävnad (periartikulär fibros) runt leden, och det är den som ger stabilitet på lång sikt.

Vilka passar lateral sutur för?

Lateral sutur är ett bra val för små hundar, många medelstora hundar och äldre, lugnare större hundar. I publicerade rapporter återfår omkring 85 % av hundarna full eller nästan full funktion efter operationen. I en stor studie var komplikationer vanligare hos tyngre och yngre hundar. En del katter med en isolerad korsbandsruptur klarar sig bra med enbart vila och smärtlindring; när en katt behöver opereras är lateral sutur en vanligt använd teknik. För stora, aktiva hundar rekommenderar vi vanligtvis en TTA-operation i stället.

Återhämtning

De första 6–8 veckorna efter operationen är avgörande: aktiviteten begränsas strikt så att ärrvävnad kan bildas runt leden. Hunden går bara korta promenader i koppel (5–15 minuter) och får inte hoppa, springa eller gå i trappor. Hudstygnen tas bort ungefär 2 veckor efter operationen. Därefter förlängs promenaderna stegvis enligt veterinärens råd, och de flesta patienter återgår till normal aktivitet under loppet av ungefär 3–4 månader. Rehabilitering kan förbättra benets funktion och stödja återhämtningen. På vår klinik omfattar den manuell terapi och massage, elterapi och ett individuellt träningsprogram, och den inleds vanligtvis 1–2 veckor efter operationen. Att hålla ditt djur slankt skyddar knät på lång sikt.

Risker och komplikationer

I en studie av 363 operationer med lateral sutur hos hundar uppstod komplikationer i 17 % av fallen, och i cirka 7 % behövdes en ny operation. De vanligaste komplikationerna var sårproblem som svullnad, vätska från såret eller slickande; samtliga gick över utan ny operation. Infektioner (cirka 4 %) var mindre vanliga, men varje infektion behandlades med en ny operation, som oftast innefattade att suturen avlägsnades. En senare meniskskada kan ge plötslig hälta månader efter operationen; i den studien inträffade det i cirka 2 % av fallen och i andra rapporter i upp till 7 %. Suturen kan också töjas ut, lossna eller gå av innan ärrvävnaden har bildats, och då kommer hältan tillbaka. Att noggrant följa eftervårdsinstruktionerna bidrar till att minska de här riskerna.

Vår ortopediska operationssal

Eftersom ett infekterat implantat i regel innebär en ny operation utför vi ortopedisk kirurgi i en separat operationssal som används enbart för ortopediska och andra rena ingrepp – aldrig för tandbehandlingar, abscesser, tarmkirurgi eller andra kontaminerade ingrepp. Under operationen hålls dörrarna stängda och bara operationsteamet vistas i salen. En HEPA H13-luftrenare (omkring 15 luftväxlingar per timme på full effekt) renar luften i salen i 30 minuter före operationen och är igång även under ingreppet. I salen upprätthålls övertryck, så att luften strömmar ut och inte in. Före operationen desinficeras den tomma salen med ultraviolett ljus (UV-C), och under operationen är ett far-UVC-system (222 nm) igång; det är utformat för att användas när människor är närvarande. Syftet med åtgärderna är att minska risken för infektion. Vi har utfört korsbandsoperationer sedan 2017.

Lateral sutur eller TTA?

På vår klinik använder vi två metoder för att operera korsbandsskador. Lateral sutur stabiliserar leden med en syntetisk sutur utan att man behöver såga i benet; det är ett kortare och förmånligare ingrepp och ett bra alternativ för mindre patienter och patienter med lägre aktivitetsnivå. TTA förändrar krafterna i knät permanent genom att tuberositas tibiae (utskottet framtill på skenbenet) flyttas framåt. För större, aktiva hundar föredrar många kirurger metoder där man sågar i benet, som TTA, även om det vetenskapliga underlaget för att jämföra metoderna är begränsat. Vi bedömer alltid individuellt vilken metod som passar ditt djur bäst.

När ska du kontakta oss?

Det kan vara fråga om en korsbandsskada om din hund eller katt haltar på ett bakben, drar sig för att hoppa eller gå i trappor, är stel efter vila eller har ett ben som ”viker sig” vid aktivitet. Symtomen kan komma plötsligt eller utvecklas under flera veckor. Hos hundar leder en partiell ruptur nästan alltid till en fullständig ruptur, och ett instabilt knä kan skada menisken, så låt en veterinär undersöka benet utan dröjsmål. Artros brukar utvecklas i det drabbade knät oavsett behandling, men den förväntas framskrida långsammare efter en operation än vid icke-kirurgisk behandling. Ungefär hälften av hundarna får senare samma problem i det andra knät, ofta inom 12–18 månader efter diagnosen.

Pris

En operation med lateral sutur kostar på vår klinik 953 euro för katter och 1 203 euro för hundar. Som jämförelse kostar en TTA-operation 1 703 euro för hundar under 20 kg och 1 803 euro för hundar över 20 kg. Slutpriset kan variera om ytterligare undersökningar eller behandling behövs; aktuella priser finns i vår prislista.

Källor

1. Casale S.A. & McCarthy R.J. (2009): Complications associated with lateral fabellotibial suture surgery for cranial cruciate ligament injury in dogs: 363 cases (1997–2005). Journal of the American Veterinary Medical Association 234(2):229–235. doi.org
2. Marsolais G.S., Dvorak G. & Conzemius M.G. (2002): Effects of postoperative rehabilitation on limb function after cranial cruciate ligament repair in dogs. Journal of the American Veterinary Medical Association 220(9):1325–1330. doi.org
3. RCVS Knowledge, Canine Cruciate Registry: Extracapsular Lateral Suture Stabilisation (ELSS). rcvsknowledge.org
4. American College of Veterinary Surgeons (ACVS): Cranial Cruciate Ligament Disease. acvs.org
5. Boge G.S., Engdahl K., Moldal E.R. & Bergström A. (2020): Cranial cruciate ligament disease in cats: an epidemiological retrospective study of 50 cats (2011–2016). Journal of Feline Medicine and Surgery 22(4):277–284. pmc.ncbi.nlm.nih.gov
6. Montgomery P. (2025): In cats with cranial cruciate rupture are better long-term outcomes achieved by surgical or conservative management? Veterinary Evidence 10(2). doi.org
7. Krotscheck U., Nelson S.A., Todhunter R.J., Stone M. & Zhang Z. (2016): Long term functional outcome of tibial tuberosity advancement vs. tibial plateau leveling osteotomy and extracapsular repair in a heterogeneous population of dogs. Veterinary Surgery 45(2):261–268. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
8. Buonanno M., Welch D., Shuryak I. & Brenner D.J. (2020): Far-UVC light (222 nm) efficiently and safely inactivates airborne human coronaviruses. Scientific Reports 10:10285. pmc.ncbi.nlm.nih.gov
9. Spagnolo A.M., Ottria G., Amicizia D., Perdelli F. & Cristina M.L. (2013): Operating theatre quality and prevention of surgical site infections. Journal of Preventive Medicine and Hygiene 54(3):131–137. pmc.ncbi.nlm.nih.gov