Kronisk njursjukdom (CKD), i vardagligt tal njursvikt, är en av de vanligaste sjukdomarna hos äldre katter: uppskattningsvis 30–40 % eller fler av katterna över 10 år har någon grad av njursjukdom, i de flesta fall ännu lindrig. Hos hund är den betydligt ovanligare, och de flesta fallen gäller hundar över 10–12 år. Njurarna förlorar sin funktion långsamt och oåterkalleligt, och de första tecknen är lätta att missa. Men njursvikt är ingen omedelbar dödsdom – med tidig diagnos, rätt diet och rätt behandling lever många katter i flera år, och hundar i allt från många månader upp till flera år, med god livskvalitet. I den här artikeln går vi igenom hur du känner igen symtomen, vad IRIS-stadierna betyder, hur vi behandlar njurpatienter på Djurklinik Saari, vad djuret ska äta och vad du kan vänta dig.
Vilka är symtomen på njursvikt hos hund och katt?
De tidigaste tecknen är diskreta: djuret dricker mer och kissar mer (kattlådan blir våt snabbare, hunden ber om att få gå ut oftare), aptiten sjunker en aning och vikten smyger nedåt. När sjukdomen fortskrider blir tecknen tydligare: kräkningar, diarré eller förstoppning, glanslös och ovårdad päls, muskelförtvining, orkeslöshet, dålig andedräkt med en ammoniakliknande lukt, blekt tandkött på grund av blodbrist och sår i munnen. Katter blir ofta bara tystare, gömmer sig mer och slutar tvätta sig. Eftersom förändringarna kommer smygande under månader märker ägaren dem ofta först när två tredjedelar av njurfunktionen redan är borta – därför rekommenderar vi ett årligt blod- och urinprov för djur över 7 år. Hos katt kan viktnedgången vara mätbar flera år före diagnosen, och en tredjedel av katterna visar inga tecken alls när sjukdomen upptäcks i ett blodprov.
Vad orsakar njursvikt hos hund och katt?
Kronisk njursjukdom är oftast ett långsamt slitage av njurvävnaden med åldern, och ofta hittas ingen enskild orsak. Kända bidragande faktorer är högt blodtryck, njurinfektioner och njurstenar samt ärftliga tillstånd som polycystisk njursjukdom hos perser och besläktade kattraser; också tandsjukdom har ett samband med njursjukdom hos båda djurslagen, även om det inte är bevisat att den orsakar njursjukdomen. Akut njursvikt är något annat: den slår till plötsligt, i vilken ålder som helst, efter ett gift eller en infektion – kylarvätska (glykol), vindruvor och russin hos hund, liljor hos katt, överdoser av värkmediciner för människor (till exempel ibuprofen), leptospiros eller ett septiskt tillstånd som livmoderinflammation (pyometra). Akut njursvikt är ett nödfall: med snabb behandling kan njurarna ofta återhämta sig, men inte alltid – ungefär hälften av de svåra fallen går förlorade – medan kronisk njursvikt inte kan vändas, bara bromsas.
Hur diagnostiseras njursjukdom hos hund och katt?
Diagnosen ställs med blod- och urinprov. Blodprovet mäter kreatinin, urea (BUN), fosfor och kalium, och hos oss också SDMA – en markör som stiger när ungefär 40 % av njurfunktionen har gått förlorad, månader till år innan kreatininet gör det. Urinprovet visar om njurarna fortfarande kan koncentrera urinen (specifik vikt) och om det läcker protein (UPC-kvot). Vi mäter blodtrycket, eftersom högt blodtryck både är en följd av njursjukdomen och förvärrar den, och ett ultraljud av buken visar njurarnas storlek och struktur och avslöjar eventuella stenar, stopp eller tumörer. Ett enda förhöjt värde är ingen diagnos: stadiet bestäms utifrån prover tagna vid minst två tillfällen på en stabil patient i god vätskebalans, och därför tar vi ofta om blodprovet efter några veckor innan vi fastställer det IRIS-stadium som styr behandlingen.
Vad betyder IRIS-stadierna vid njursjukdom?
International Renal Interest Society (IRIS) delar in kronisk njursjukdom i fyra stadier utifrån kreatinin och SDMA i blodet. Stadium 1: kreatininet är normalt, men någon annan avvikelse i njurarna finns – ett bestående förhöjt SDMA, utspädd urin (hos katt), protein i urinen eller förändringar på ultraljud. Stadium 2: lindrig sjukdom; kreatininet är normalt eller lätt förhöjt, symtomen är oftast lindriga eller saknas helt, kanske bara ökad törst. Stadium 3: måttlig sjukdom; symtom som dålig aptit, kräkningar och viktnedgång är vanliga men finns inte alltid. Stadium 4: svår sjukdom med hög risk för uremiska kriser – illamående, sår i munnen, svaghet. Varje stadium delas dessutom in i understadier utifrån blodtryck och protein i urinen. Stadiet avgör vilken behandling som sätts in och hur ofta vi kontrollerar på nytt.
Hur behandlas njursvikt hos hund och katt?
Njursjukdom kan inte botas, men förloppet kan ofta bromsas betydligt. Grundpelarna är en njurdiet med begränsad fosforhalt och måttlig mängd protein av hög kvalitet (som i kliniska studier har visats förlänga överlevnaden), fosfatbindare när fosforvärdet förblir högt, rikligt med vatten och – vid behov – vätsketerapi, antingen intravenöst på kliniken eller, för utvalda patienter, under huden hemma efter att vi har lärt dig tekniken och med regelbundna kontroller, eftersom för mycket vätska kan vara skadligt (särskilt för katter med hjärtsjukdom). Därtill kommer blodtrycksmedicin när patienten väl är stabil och i vätskebalans (amlodipin till katt, ACE-hämmare eller telmisartan när protein läcker ut i urinen), läkemedel mot illamående och aptitstimulerande medel, kaliumtillskott och, vid långt gången blodbrist, en hormoninjektion (darbepoetin) som stimulerar bildningen av röda blodkroppar. Urinvägsinfektioner behandlas utan dröjsmål, eftersom de hos en njurpatient kan sprida sig till njurarna, och tandsjukdom hålls under kontroll. På Saari gör vi upp en individuell plan för varje njurpatient och justerar den vid varje kontroll.
Vad ska en hund eller katt med njursvikt äta?
En medicinsk njurdiet är den behandling som har starkast evidens: i studier levde katter som åt njurdiet ungefär dubbelt så länge som katter som inte gjorde det (median 633 mot 264 dagar i en studie), de fick betydligt färre uremiska kriser i en randomiserad studie, och hundar hade minst lika stor nytta (594 mot 188 dagar). Njurdieter innehåller lite fosfor, måttligt med protein av hög kvalitet, tillsatta omega-3-fettsyror, kalium och B-vitaminer, och de är mindre försurande. Våtfoder är att föredra eftersom djuret då får i sig vatten med maten – många njurpatienter är kroniskt lätt uttorkade. Börja med njurdieten tidigt – helst i stadium 2, medan aptiten ännu är god – och aldrig när djuret är sjukt, illamående eller inskrivet på kliniken, eftersom ett foder som ätits under illamående ofta ratas för gott efteråt. Av samma skäl: göm aldrig tabletter i njurfodret – använd en separat godbit. Byt foder stegvis under flera veckor (hos katt ofta 4–8 veckor) genom att blanda gammalt och nytt, och tvinga aldrig en njurdiet på ett djur som vägrar; att äta något alls är viktigare än att äta det perfekta fodret, och vi har flera märken och smaker att prova. Hemlagad njurdiet är möjlig men måste sättas ihop av en veterinär som är specialiserad på nutrition – en obalanserad hemlagad diet gör mer skada än nytta. Fråga oss om njurfoder; vi säljer dem också på kliniken.
Hur länge kan en hund eller katt leva med njursvikt?
Det beror främst på stadiet vid diagnosen och på hur väl fosfor, blodtryck och aptit hålls under kontroll. Katter klarar sig i allmänhet bättre än hundar: i den största studien med överlevnad per stadium levde katter som fått diagnosen i den övre delen av stadium 2 i median ungefär 3 år, i stadium 3 ungefär 2 år och i stadium 4 ungefär 3 månader – katter som upptäcks tidigare i stadium 2 kan väntas klara sig bättre. Hos hund brukar sjukdomen gå snabbare framåt – i en mindre studie levde hundar i stadium 2 i median över ett år, i stadium 3 flera månader upp till ett år och i stadium 4 veckor till några månader. Det här är medianvärden från publicerade studier av behandlade djur – hälften av djuren levde längre än så – inte förutsägelser för just ditt djur: med en njurdiet som djuret gärna äter, god aptit och regelbunden uppföljning lever enskilda djur ofta längre än siffrorna anger.
Hur ser slutstadiet av njursvikt ut hos hund och katt?
I slutstadiet kan njurarna inte längre rena blodet från slaggprodukter, och djuret blir uremiskt: det vägrar äta och dricka, kräks, går snabbt ner i vikt, är svagt och sover större delen av dagen, kan ha sår i munnen och en stark lukt från munnen, och ibland darrningar. Vätsketerapi, läkemedel mot illamående och aptitstimulerande medel kan ge goda dagar tillbaka för en tid, och vi hjälper dig att bedöma livskvaliteten ärligt: äter djuret ännu, rör det på sig, söker det kontakt och är det fritt från smärta de flesta dagar? När svaret blir nej är avlivning den sista omsorg vi kan visa djuret, och vi talar om den med dig öppet och i tid.
Hur ofta ska en njurpatient kontrolleras?
Efter diagnosen gör vi vanligen en ny kontroll inom 2–4 veckor för att se hur dieten och behandlingen fungerar, därefter med 3–6 månaders mellanrum hos stabila patienter i stadium 2, med 2–3 månaders mellanrum i stadium 3 och med 1–2 månaders mellanrum i stadium 4. Varje kontroll omfattar vikt, blodtryck, blodprov (kreatinin, SDMA, fosfor, kalium, röda blodkroppar) och urinprov. Den regelbundna uppföljningen är det som gör att vi kan justera behandlingen innan ett litet problem hinner bli en kris.
Kan njursjukdom förebyggas eller upptäckas tidigt?
Kronisk njursjukdom kan inte helt förebyggas, men den kan upptäckas tidigt – och behandling som sätts in i stadium 2 ger den bästa chansen att bromsa den. Vi rekommenderar en årlig seniorkontroll med blod- och urinprov för hundar och katter över 7 år (vår seniorkontroll omfattar ett SDMA-njurtest), friska tänder (tandsjukdom har ett samband med njursjukdom), våtfoder till katter som dricker lite, och att kylarvätska, värkmediciner för människor, vindruvor och liljor förvaras utom räckhåll. Boka tid direkt om din katt dricker mer eller går ner i vikt – det är de vanliga första tecknen, även om en tredjedel av katterna inte visar något alls förrän i blodprovet.
När ska jag ta min hund eller katt till veterinären?
Om din hund eller katt dricker och kissar mer än förut, har gått ner i vikt eller tappat aptiten, kräks upprepade gånger eller har dålig andedräkt – boka en tid. Ett blod- och urinprov vid besöket visar om njurarna är inblandade; för att bekräfta kronisk njursjukdom och fastställa stadiet tar vi vanligen om provet när djuret är stabilt. Djurklinik Saari i Vasa följer upp njurpatienter enligt ett individuellt schema; ring (06) 321 7300 eller boka tid på nätet.
Källor
- International Renal Interest Society (IRIS): IRIS Staging of CKD and treatment recommendations. iris-kidney.com
- Sparkes A.H. ym. (2016): ISFM Consensus Guidelines on the Diagnosis and Management of Feline Chronic Kidney Disease. Journal of Feline Medicine and Surgery 18(3):219–239. doi.org
- IDEXX: SDMA and IRIS — early detection and staging of chronic kidney disease. idexx.com
- Elliott J. ym. (2000): Survival of cats with naturally occurring chronic renal failure — effect of dietary management. Journal of Small Animal Practice 41(6):235–242. doi.org
- Ross S.J. ym. (2006): Clinical evaluation of dietary modification for treatment of spontaneous chronic kidney disease in cats. Journal of the American Veterinary Medical Association 229(6):949–957. avma.org
- Boyd L.M. ym. (2008): Survival in cats with naturally occurring chronic kidney disease (2000–2002). Journal of Veterinary Internal Medicine 22(5):1111–1117. doi.org
- O'Neill D.G. ym. (2013): Chronic kidney disease in dogs in UK veterinary practices: prevalence, risk factors, and survival. Journal of Veterinary Internal Medicine 27(4):814–821. doi.org
- Jacob F. ym. (2002): Clinical evaluation of dietary modification for treatment of spontaneous chronic renal failure in dogs. Journal of the American Veterinary Medical Association 220(8):1163–1170. doi.org